Superkrafter
Pain!! Too much pain...önskar verkligen att jag hade krafter för att trolla bort all smärta från mig själv och alla dem människor som genomlider smärta runtomkring mig....jag vet att dem är på tok för många....
Önskar vi kunde lindra varandras smärtor...together we can make it through the day....hoppas, önskar, väntar....
Önskar vi kunde lindra varandras smärtor...together we can make it through the day....hoppas, önskar, väntar....
Funderingar
Livet har bestått av föööör mycket funderingar senaste tiden....jag ger mitt allt, lite därtill oxå, men vart leder det??!! Jag orkar inte alltid vara den starka, jag har ofta varit det men nu känner jag att jag inte är det nån mer.. Inte är jag samma person som jag varit, den självsäkra, glada, spralliga, starka Nina som jag tidigare varit...
Kanske måste bara acceptera det, vi förändras, många runtomkring har ändrats, så varför inte jag oxå...
Hur väl känner människor mig egentligen och hur väl känner jag människorna omkring mig?!!! Det har hänt så mycket senaste tiden så jag vet varken in eller ut...o ska jag vara ärlig så vet jag inte om jag vill veta nåt mer om nån längre?! Själviskt? Egoistiskt? Ja, kanske men so what! Man kommer till en punkt i livet där man ger o ger men inte får tillbaka...inte på det sättet man trodde när man gav allt, o lite därtill....
Äh det här verkar inte så vettigt heller...skulle nog bara behöva släppa allt o få vara för mig själv bara....inte vet jag....
Är nog bara såå less på allt!!
Kanske måste bara acceptera det, vi förändras, många runtomkring har ändrats, så varför inte jag oxå...
Hur väl känner människor mig egentligen och hur väl känner jag människorna omkring mig?!!! Det har hänt så mycket senaste tiden så jag vet varken in eller ut...o ska jag vara ärlig så vet jag inte om jag vill veta nåt mer om nån längre?! Själviskt? Egoistiskt? Ja, kanske men so what! Man kommer till en punkt i livet där man ger o ger men inte får tillbaka...inte på det sättet man trodde när man gav allt, o lite därtill....
Äh det här verkar inte så vettigt heller...skulle nog bara behöva släppa allt o få vara för mig själv bara....inte vet jag....
Är nog bara såå less på allt!!
Amor vincit omnia?!
Oh thinking about our younger years, there was only u and me, we were young and wild and free, now nothing can take u away from me, we been down that road before but that´s over now, u keep me coming back for more. Baby you´re all that I want, when u laying here in my arms, I find it hard to believe we´re in heaven, AND LOVE IS ALL THAT I NEED, and I found it there in you´re arms, it isn´t too hard to see, we´re in heaven....
Sick and tired
Ja det är exakt vad jag är!!! I´m so sick and tired of everything...
Life?
Har senaste tiden verkligen haft mina funderingar kring hur livet egentligen är?! Inget svar givetvis, för livet är något som vi inte kan påverka! Vad som än händer i livet så finns inte makten i våra händer...hur vi än försöker och skulle önska att så vore..
Hur ska man reagera när den man alltid trodde skulle finnas där som stöd helt plötsligt beter sig så man vet varken in eller ut?! Trodde att förståelsen fanns där, trodde verkligen att du skulle finnas vid min sida, stötta mig och vara någon som jag kunde berätta allt till....det har jag gjort...men nu då?? Hur ska jag reagera, jag fattar ingenting, varför säger du så där till mig...Mina tankar i detta redan så kaotiska hjärna arbetar på högvarv för att förstå, men ingenting verkar vettigt....Jag är rädd att jag inte kan tänka klart snart nå mer...mängden tårar...ovissheten, känslorna....jaa, ett enda jävla kaos!! Vill bara sjunka genom marken ibland....men så kommer dem små änglarna, dem som betyder mest i mitt liv, dem jag ger mitt allt till, mina underbara ungar <3<3 O tittar med sina himmelskblåa ögon på mamma.....o man bara smälter....tårarna rullar sakta ner för kinden...o jag tänker...må livet vara hur pissigt som helst så älskar mina barn mig...o det är nåt som gör att man orkar...man glömmer sina bekymmer för stunden....
Försöker lära mig att inte engagera mig så mycket i allt o alla, för i slutändan blir jag bara sårad...eller besviken....på att inte människor ser att jag verkligen ger mitt allt....o jag är ju oxå bara en helt vanlig odödlig människa som älskar vissa människor för mycket, på mitt eget kanske knäppa sätt....ska jag inte göra det?!
Hur ska man reagera när den man alltid trodde skulle finnas där som stöd helt plötsligt beter sig så man vet varken in eller ut?! Trodde att förståelsen fanns där, trodde verkligen att du skulle finnas vid min sida, stötta mig och vara någon som jag kunde berätta allt till....det har jag gjort...men nu då?? Hur ska jag reagera, jag fattar ingenting, varför säger du så där till mig...Mina tankar i detta redan så kaotiska hjärna arbetar på högvarv för att förstå, men ingenting verkar vettigt....Jag är rädd att jag inte kan tänka klart snart nå mer...mängden tårar...ovissheten, känslorna....jaa, ett enda jävla kaos!! Vill bara sjunka genom marken ibland....men så kommer dem små änglarna, dem som betyder mest i mitt liv, dem jag ger mitt allt till, mina underbara ungar <3<3 O tittar med sina himmelskblåa ögon på mamma.....o man bara smälter....tårarna rullar sakta ner för kinden...o jag tänker...må livet vara hur pissigt som helst så älskar mina barn mig...o det är nåt som gör att man orkar...man glömmer sina bekymmer för stunden....
Försöker lära mig att inte engagera mig så mycket i allt o alla, för i slutändan blir jag bara sårad...eller besviken....på att inte människor ser att jag verkligen ger mitt allt....o jag är ju oxå bara en helt vanlig odödlig människa som älskar vissa människor för mycket, på mitt eget kanske knäppa sätt....ska jag inte göra det?!
Måndag
Måndag eftermiddag....o jag har sån lust o bara släppa loss, ta en rejäl fylla med andra ord o shake that ass :)) Har varit så turbulent o jobbigt senaste tiden så vet inte riktigt hur jag överlevt....I´m a survivor??!!
Känner smått att den helvetes långa förkylningen oxå släpper o energin börjar hitta tillbaka...nu ska här göras lite ändringar...både vad gäller livet, hemmet o sist men inte minst mig själv....Har kommit fram till att jag inte kan låta mig själv alltid komma i sista hand...inte om jag ska överleva....
Men vad gör man om man hela sitt liv varit den som tänker på alla andra först, låter sig själv vara tills det finns tid o ork...som det aldrig finns...det finns alltid nåt i livet som liksom kommer ivägen....
But It´s my time now....or is it.....
Känner smått att den helvetes långa förkylningen oxå släpper o energin börjar hitta tillbaka...nu ska här göras lite ändringar...både vad gäller livet, hemmet o sist men inte minst mig själv....Har kommit fram till att jag inte kan låta mig själv alltid komma i sista hand...inte om jag ska överleva....
Men vad gör man om man hela sitt liv varit den som tänker på alla andra först, låter sig själv vara tills det finns tid o ork...som det aldrig finns...det finns alltid nåt i livet som liksom kommer ivägen....
But It´s my time now....or is it.....
That´s life
Ibland så förstår jag mig inte på alla människor här i livet...varför ska det vara så svårt??!! Enkla saker ska göras till svårare än vad det egentligen är...men det är väl tänkt så, att man inte ska förstå heller...
Inget vettigt att skriva, bara så splittrad i mina tankar just nu......försöker stänga av känslorna emellanåt för att det slukar fett mycket energi o just nu skulle jag vilja använda min energi till annat...
Ja detta får väl avsluta mina ord för den här gången, imorgon är det återigen jobb o det känns faktiskt skönt!!
Ha det gött
/Ninnu
Inget vettigt att skriva, bara så splittrad i mina tankar just nu......försöker stänga av känslorna emellanåt för att det slukar fett mycket energi o just nu skulle jag vilja använda min energi till annat...
Ja detta får väl avsluta mina ord för den här gången, imorgon är det återigen jobb o det känns faktiskt skönt!!
Ha det gött
/Ninnu
Tears
Hej hopp, har varit ledig en hel vecka, barnen har haft höstlov :) Riktigt skönt förutom att tiden går så fort.
Har utan att överdriva haft förkylning i snart 1 månad o blir snart knäpp om det inte ger med sig...saknar träning o vill gärna ha min energi tillbaka.
Har under veckan haft en hel del tid att fundera över saker här i livet....känner mig så jävla ledsen just nu....varit med morsan till läkaren, träffat spesialister o ännu mer funderat över henne o hennes sjukdom!! Känns som att mina känslor hunnit ikapp mig nu, blir så ledsen över allting....magen strejkar, energin borta o tålamodet tryter ibland o det känns inte bra!!
Har bestämt mig för att försöka ta det lite lugnare nu....låta tiden avgöra, för att vi kan hursomhelst inte påverka nåt just nu...
Lördag kväll o vi har haft det riktigt mysigt här hemma....nu är barnen i säng, tar mig en kopp kaffe och försöker att lätta mitt hjärta lite...kanske en liten promenad med hunden i de vackra vintervädret....
Har utan att överdriva haft förkylning i snart 1 månad o blir snart knäpp om det inte ger med sig...saknar träning o vill gärna ha min energi tillbaka.
Har under veckan haft en hel del tid att fundera över saker här i livet....känner mig så jävla ledsen just nu....varit med morsan till läkaren, träffat spesialister o ännu mer funderat över henne o hennes sjukdom!! Känns som att mina känslor hunnit ikapp mig nu, blir så ledsen över allting....magen strejkar, energin borta o tålamodet tryter ibland o det känns inte bra!!
Har bestämt mig för att försöka ta det lite lugnare nu....låta tiden avgöra, för att vi kan hursomhelst inte påverka nåt just nu...
Lördag kväll o vi har haft det riktigt mysigt här hemma....nu är barnen i säng, tar mig en kopp kaffe och försöker att lätta mitt hjärta lite...kanske en liten promenad med hunden i de vackra vintervädret....
