Kom igen!

Så..har liksom inte haft tid, ork elr lust att skriva på ett tag...har försökt bara vara!! Tänk att jag försöker lära mig nåt sånt...som att "bara" vara....inte tänka på alla måsten utan försöka ta dagen som den kommer och göra saker jag känner för. O det känns riktigt bra :) o dessutom tycker jag att jag klarar det ganska galant ;) Aldrig försent att lära en gammal hund att sitta!!

Den här veckan jobbar jag bara torsdag och fredag sen är jag ledig en vecka. Barnen har sportlov och då passar jag på att utnyttja de sista mammadagarna jag har kvar med Jennifer :/ För snart fyller hon ju 8 år och då är det kört!! Om 4 veckkor fyller förresten min lilla bebis hela 4 år....huvva, vart tar tiden vägen....

Sen har min gubbe kommit med förslag som eventuellt kan förändra vår framtid??!! Vad det handlar om kan jag ännu inte berätta, men måste säga att jag verkligen tänkt på saken....inte skulle det vara helt fel...kanske behövs förändring...

Kan ju inte komma från tanken att min kära mor succesivt blir sämre...tror i varje fall så...fast o andra sidan har vi ju alla bra och dåliga dagar, men ändå....man funderar, försöker att inte stora upp saker o ting i förväg men det e ju så otroligt sorgligt...KÄRA mamma <3 Önskar verkligen att du ÄNTLIGEN hade fått tid för dig själv...det har hon ju på ett sätt, men inte så som jag eller hon eller de flesta som vet vad hon gått igenom hoppats på.... Men nu ska jag glömma alla bekymmer för imorgon kommer det säkerligen nya!!

Har nu kommit igång med träningen "igen"!! Denna gång ska det inte finnas några bortförklaringar...för det känns så otroligt skönt och befriande att träna. Att jag dessutom hittat nåt jag verkligen gillar...COMBAT...och på ett ställe där man alltid blir på så bra humör. med härliga personer och instruktörer, en riktigt bra stämning...Sen växlar jag med promenader där emellan. Har bestämt att minst 1 timme ska jag tillägna åt bara mig själv, vilket inte egentligen är så "bara"!! För jag är jag, unik, speciell....men jag förtjänar så mycket mer och bättre än vad jag blivit behandlad....av mig själv då förstås!!

Jag tror och hoppas på en bättre morgondag....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0